I veckan som gått meddelade Lilly att stoppar fas III-studien på semagacestat (gamma-sekretas hämmare för att om möjligt påverka sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom = sjukdoms-modifierande farmaka).

Semagacestat är en per os substans som har som syfte att minska kroppens produktion av beta-amyloidpalck. Den blockerar gammaskeretas.

Säkerheten och verkan har testats i två studier: Identity och Identity-2.

I två pivotal fas-III studier, jämfördes substansen med placebo hos mer än 2600 patienter med mild till måttlig AD.

Tyvärr kom interimanalysen fram till att som väntat försämrades placebogruppen, MEN behandlingsgruppen blev statistiskt signifikant ännu sämre....

Dessutom såg man en ökad risk för hudcancer hos gruppen som fick semagacestat.

Naturligtvis är dessa uppgifter tråkiga med häsnsyn till den stora grupp patienter som lider av Alzheimers sjukdom.

Man står dock fast vid att fortsätta sitt sökande och kommer naturligtvis att analysera orsaken för att dra nytta inför framtida studier "down-stream."

Studieavbrottet på semagacestat påverkar inte pågående studier på deras andra substans solanezumab.

Mikael Nornholm, web red, www.fks.nu 

En annorlunda och mycket naturalistisk studie av Wattmo och medarbetare, publicerades i "The Gerontologist" nyligen. Man ville studera eventuella riskfaktorer för placering på särskilt boende vid sjukdomen Alzheimers. Man fokuserade på ADL och naturligtvis kognition. Men även dosen av acetylkolinestershämmare (AChE-hämmare) jämfördes.

Det var en treårig prospektiv studie med smak av naturalism!

880 patienter behandlades med donepezil (Aricept), rivastigmin (Exelon) och galantamin (Reminyl). Tyvärr fanns inga data på s k "add-on terapi (t ex med tillägg av memantin= Ebixa). Ej heller på Ebixa i monoterapi.

Hursomhelst, studien visade på att 206 (23%) av patienterna flyttade till särskilt boende, och faktorer som påverkade detta var bl a låg kognitiv nivå och sämre ADL funktioner redan från början, men även "snabbare" försämring av ADL hos kvinnor, ensamboende och låg dos av AChE-hämmare spelade roll!

Störst risk var således funktionsförsämringen - inte kognitionsförsämringen! Dessutom spekulerar man om utifall högre doser av AChE-hämmare kan uppskjuta tiden till särskilt boende...

se "The Gerontologist", June 2010: Klicka här

Mikael Nornholm, webb red, www.fks.nu

På ICAD talade docent Eriksdotter-Jönhagen om studien som pågått under 12 månader i fas 1b, där man undersökt tolerabilitet och säkerhet hos sex patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom.

Enkapsulerade NGF-producerande celler, implanterades stereotaktiskt i bl a nc Basalis Meynert - en plats där kolinerg degeneration sker vid just Alzheimers. I linje med den kolinerga teorin, skulle således tillförsel av NGF (Nerve growth factor) kunna vara neuroprotektivt vilket oxå visats i djurmodeller.

Eriksdotter-Jönhagens studie rönte uppmärksammhet under ICAD, och angreppsformen kan visa på en ny terapeutisk potential för behandling av Alzheimers sjukdom.