År 2011 var ett mkt aktivt år för föreningen SFK. Flera kurser genomfördes med stort deltagarantal och avslutades med Årssymposium genomfört av Maria Sundvall och föjdes av diskussion tillsammans med Beata Terzis och undertecknad. Cirka 40 personer deltog med olika bakgrunder, från experter på Transkulturell Psykiatri till forskare om etnicitet och kultrurella utmaningar i sjukvården.

Det lär bli mer av denna vara under 2012, och bland annat har Malmös Minnesklinik lyckats få ett projekt i hamn för samarbete med Region Skåne och Köpenhamn, att just utreda hur man bemöter och diagnosticerar demenssjukdomar hos patienter med invandrarbakgrund. Malmö har ca. 35 %; Stockholm runt 30% och Göteborg runt 24%, och dessa blir oxå äldre och drabbas av kognitiv svikt.

"Antalet personer över 65 år med ickesvenskt ursprung ökar i Sverige. Enligt Hälso och sjukvårdslagen § 2 är målet för sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen dvs att alla oavsett ålder, kön och nationalitet skall få en likvärdig vård. Även de Nationella Riktlinjer för vård och omsorg för personer med demenssjukdom från Socialstyrelsen, innehåller kvalitetsindikatorer för medicinsk vård och omvårdnad oavsett etniskt ursprung." (ur Programförklaringen)

Årets stipendiater presenterades och hyllades! Mer om detta efter Nyår här på www.fks.nu

Nu tar vi lite paus och ses åter 2012!

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

mikael nornholm, webbred, www.fks.nu

Flera nya behandlingsinformation har kommit avseende demenssjukdom och beteendestörningar vid Parkinsons sjukdom. En intressant studie (Banerjee S, et al. Lancet.2011;378:403-11.) lyfter fram, att moderna antidepressiva inte har önskad effekt mot depression vid Alzheimers sjukdom. Den svenska forskaren Margda Wearn, Göteborg, uppmärksammade redan i början på milleniet, att post-strokdepressioner inte svarar på antidepressiv behandling på samma sätt som egentlig depression (melankoli), bl a genom ett negativt svar på dexametason-testet...

Att nu studier visar på sämre effekt av moderna antidepressiva på alzheimerpatienters primärs och förmodligen sekundära depressioner, kanske därför inte är förvånande. Å andra sidan får man skilja på depression och de själva depressiva symtomen. Möjligt är, av vår egen erfarenhet, att sömn, affektlabilitet och ångest, flera delsymtom i en depression trots allt lindras av farmakologisk behandling. Bara inte biverkan överväger som i artikeln beskrivs som ffa "trötthet" och illamående som vanligast förekommande.

Vad som är ytterligare intressant, är dock een studie på icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom. Professor Ray Chaudhuri menar att dessa symtom, som depression, viceral smärta och trötthet hos Parkinson patienter drivs av en dopaminerg patofysiologi. Men även noradrenerg. Man förespråkar därför t ex pramipexol (Sifrol) samt levodopa som effektiva antidepressiva... Skulle detta även prövas vid AD?

Slutligen, har man sedan tidigare i The American Journal of Cardiology fastslagit att betablockerare inte förebygger stroke jämfört med annan antihypertensiva. Betablockerare försämrar dessutom kognition. Däremot är det möjligt att angiotensin-converting enzyme (ACE) hämmare och angiotensin II receptorblockerare (ARBs) i synnerhet minskar insjuknandet i demens. I oktober upplagan av Journal of Alzheimer's Disease, rapporterade de Kehoe et al om att risken för AD minskade med 53 % hos äldre som stod på bl a ARDs. Risken minskade med 24 % för ACE-hämmare.  Över 9000 patienter var diagnosticerade och undersökta under åren 1997-2008. Diagnosen var möjlig AD (probable AD).

Orsaken till ACE/ARB's effekter menar man har att göra med att båda minskar angiotensin II's signalöverföring - vilken i sin tur är involverad i patofysiologin vid AD!

mikael nornholm

Enligt en ny avhandling av Carina Wattmo, ssk/biostatistiker och numera dr med vet vid SUS Malmö, har patienter med lång framskriden kognitiv svikt nytta av behandling, de kan t o m svara bättre...

Carina Wattmo har länge följt patienter i den s k SATS-studien (Swedish Alzheimers Treatment Study), där över 1000 patienter från olika centra i Sverige följts under tre år.

Samtliga behandlade med AChE-hämmare.

Prövarcentrum för SATS är Neuropsykiatriska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

I Wattmos avhandling bygger mycket data på en matematisk modell för att just prognostisera behandlingsrespons. Placebo får ju inte användas längre 6 månader. Därför har Wattmo lyckats skapa modeller för behandlingsresponsen över längre tid än 6 månader, vilket är ovanligt i dessa sammanhang.

Hon har även tittat på socioekonomiska/demografiska data där hon sett, att äldre män svarar bättre på behandling. Äldre män flyttar dessutom i större utsträckning (4 gånger högre risk!) till särskilt boende jämfört med män som bor ihop med anhörig.

Sammanfattningsvis såg Wattmo, att personer med hög ålder och kraftigt nedsatt tankeförmåga vid behandlingsstarten visade bättre respons än patienter med lägre sjukdomsgrad.

Det är därför enligt Wattmo viktigt, att se över behandlingen i alla stadier av Alzheimer's sjukdom från lätt-måttlig till svår. Kanske detta skulle kunna ha inverkan på tiden till flytt till annat boende för vissa grupper dessutom?

För andra intressanta studier se även : Lopez et al., http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2823571/       

Mikael Nornholm, webred, www.fks.nu