Innehåll
Initiativtagare
REDAKTÖR:
- Mikael Nornholm
Överläkare.
- Bjarne Sundberg
Produktchef - Bengt Winblad
professor - Sture Eriksson
Docent - Anders Wallin
professor - Anders Sjöholm
överläkare
Utvecklas
2000 - 2010 Programmering - Hosting och utveckling: A2A Webmedialab - ColdFusion & Joomla Hosting och web-grafisk design service.
MMSE-SR ladda ner zip fil här
Logga in här
Ditt eget Nätverk?
![]()
Vill ni bilda era egna Nätverk??
Vi hjälper gärna med kunskap och erfarenhet om hur du kan skapa ett intressant nätverk för forskning, utvecklig och utbyte av information inom ditt kunskapsområde. Kontakta oss gärna
| Även sämre patienter med Alzheimers har god effekt av acetylkolinesterashämmare |
|
|
|
Enligt en ny avhandling av Carina Wattmo, ssk/biostatistiker och numera dr med vet vid SUS Malmö, har patienter med lång framskriden kognitiv svikt nytta av behandling, de kan t o m svara bättre... Carina Wattmo har länge följt patienter i den s k SATS-studien (Swedish Alzheimers Treatment Study), där över 1000 patienter från olika centra i Sverige följts under tre år. Samtliga behandlade med AChE-hämmare. Prövarcentrum för SATS är Neuropsykiatriska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö. I Wattmos avhandling bygger mycket data på en matematisk modell för att just prognostisera behandlingsrespons. Placebo får ju inte användas längre 6 månader. Därför har Wattmo lyckats skapa modeller för behandlingsresponsen över längre tid än 6 månader, vilket är ovanligt i dessa sammanhang. Hon har även tittat på socioekonomiska/demografiska data där hon sett, att äldre män svarar bättre på behandling. Äldre män flyttar dessutom i större utsträckning (4 gånger högre risk!) till särskilt boende jämfört med män som bor ihop med anhörig. Sammanfattningsvis såg Wattmo, att personer med hög ålder och kraftigt nedsatt tankeförmåga vid behandlingsstarten visade bättre respons än patienter med lägre sjukdomsgrad. Det är därför enligt Wattmo viktigt, att se över behandlingen i alla stadier av Alzheimer's sjukdom från lätt-måttlig till svår. Kanske detta skulle kunna ha inverkan på tiden till flytt till annat boende för vissa grupper dessutom?
För andra intressanta studier se även : Lopez et al., http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2823571/ Mikael Nornholm, webred, www.fks.nu
|


Ladda ner här 
