Search
Innehåll
Initiativtagare
REDAKTÖR:
- Mikael Nornholm
Överläkare.
INITIATIVTAGARE:
- Bjarne Sundberg
Produktchef - Bengt Winblad
professor - Sture Eriksson
Docent - Anders Wallin
professor - Anders Sjöholm
överläkare
Utvecklas
2000 - 2010 Programmering - Hosting och utveckling: A2A Webmedialab - ColdFusion & Joomla Hosting och web-grafisk design service.
MMSE-SR ladda ner zip fil här
Logga in här
Ladda ner här Ditt eget Nätverk?
Vill ni bilda era egna Nätverk??
Vi hjälper gärna med kunskap och erfarenhet om hur du kan skapa ett intressant nätverk för forskning, utvecklig och utbyte av information inom ditt kunskapsområde. Kontakta oss gärna
| Tillgängligheten skiljer sig i brist på jämlikhet |
 |
 |
|
Idag finns inga mediciner som botar Alzheimer's sjukdom Såväl farmakologiska som icke-farmakologiska alternativ finns dokumenterade för behandling och bemötande - från tidig till sen fas vid AD. Av de farmakologiska behandlingsalternativen hör donepezil, rivastgimin och galantamin till gruppen acetylkolinesterashämmare(AChEI); emedan memantin har ett annorlunda angreppssätt. AChEI skiljer sig inte nämnvärt i verkan, förutom att rivastigmin även har effekt på butyrylkolinesteraset och galantamin ökar acetylkolinet genom effekt via bl a nikotinreceptorerna. Memantin har verkan på glutamathalten i hjärnan. Glutamat, som frisläpps i höga halter vid AD, är skadligt för hjärnan. Memantin dämpar denna överaktivitet och utgör därför ytterligare ett behandlingsalternativ. Indikationerna skiljer sig dock. Förutom att rivastigmin är registrerat på Parkinsondemens, har alla AChEI behandlingsområdet mild - måttlig AD; memantine måttlig till svår AD. Det gemensamma med medicinerna är att de tillfälligt kan minska symtomutvecklingen i sjukdomen, och vid rätt individuell träffsäkerhet även stabilisera sjukdomsprocessen. Det kan därför i vissa fall vara av vikt att låta en specialist bedöma, skräddarsy" och följa upp behandlingsresultaten enligt nationella(och lokala) riktlinjer. Men trots tillgängligheten på behandlingsalternativ, råder brist på jämlikhet länder emellan i Europa. Fortfarande finns länder där ingen ersättning eller högkostnadsskydd täcker upp. Varför är det så? logga in och läs mer samt svara gärna på "varför" genom att kommentera vad just Du tror är orsaken! Tillgängligheten för antidementiamediciner är naturligtvis idag en nyckelfråga för alzheimerföreningar runt om i Europa. Under 2005/2006 gjordes stora insatser mot NICE-dokumentet. Handlingen gick så lång som till stämning av institutet.... EuroCoDe(European Collaboration on Dementia) gjorde nyligen en undersökning om bl a hur lång tid vissa länder tog på sig innan man gav läkemedlen rättigheter och rätt status i respektive land. Man tittade även på hur det förhöll sig med handläggningstiden avseende beslut om patientersättningen. Även i denna undersökning såg man stora olikheter och bristen på jämlikhet i Europa gjorde sig tydlig. En av slutsatserna blev således, att patienter från skilda länder alltså får vänta olika lång tid från EMEA's beslut till deras egna länders beslut om tillgång eller inte! Man fann även att vissa länder krävde en specialist för behandling och andra länder gav inte behandling till patienter på demensboende. Det fanns också skillnader i när man ska sätta in eller ut beroende på vilken poäng på MMSE man bestämt sig för i repsektive länder! Det finns länder som skiljer sig i inställningen till när man ska sätta in behandling: vid diagnos eller senare(!). I England önskar ca 50% av doktorerna att det sätts in vid tidpunkten för diagnos, medan polska och spanska läkare till 86% vill behandla redan vid diagnostillfället. Denna alarmerande godtycklighet eller "nyckfullhet" är ett faktum i Europa idag 2008! ... och den är oacceptabel! ELLER VAD TYCKER DU? TYCK TILL HÄR PÅ FKS! Viva España! Mikael Nornholm, webbred, www.fks.nu P.S. Se även Waldermar et al: http://fampra.oxfordjournals.org/cgi/content/full/18/5/549 D.S.
|